Juldagen!

Juldagen var traditionsenligt en kopia av julafton. Utan presenterna. Vi hämtade mormor och åt resterna från julbordet. Det var ungefär lika gott som dagen innan, fast uppvärmt. Sen en tid av tristess, sen ris a'la malta, sen tristess igen.

Men sen åkte jag till Robert i Karlskoga. Vi skulle ut hade vi tänkt. Vi satt först hemma hos honom och drack vin, åt salta pinnar och skumtomtar. Det var jag, Robert och Olov. Redan runt 20 så åkte vi ner till Red Brick. Det var ganska mycket folk, men jag kände inte igen en enda.
Efter en stund kom Linda dit, men då var det så mycket kö att det inte var lönt att försöka komma in. Regnade gjorde det ju också.

Linda stackarn fick vänta utanför en stund, för vi var inte redo att gå. Jag var påväg till toaletten, sen när jag kom tillbaka hade jag fått en ny öl. Hon tog någon vända upp mot Wickan, och där var det ingen kö. Så efter mild övertalning gick vi vidare mot Wickan. Det var massa roligt. Få dansa lite för en gångs skull. Kände inte en enda här heller.. Kände väl igen några enstaka, men ingen sån som man har haft kontakt med alls.

Sen när de stängde blev det en pizza på Black & White. Sen skulle vi dela taxi hem. Men det var minst 40 minuters väntetid, och även om det regnade irriterande så började vi gå. Det tog inte mer än 20-25 minuter att gå, och det var skönt att komma hem.

Sen fick stackars Robert hålla mig sällskap i väntandet på att telefonen skulle ringa. Det var det enda jag bad om, och förtydligade flera gånger hur viktigt det var för mig. Jag vet inte hur det är med allmänheten, men när något som är viktigt för mig inte respekteras, då blir jag oerhört besviken!

Något samtal blev det inte.

Dagen då jag slog Davenport

Det var varmt. Solen stod högt och jag rättade till min vita skärmmössa. Den nyklippta gräsplanen kantades av lika nykritade planindelningar. På läktarna susade folkets röster högt och öronbedövande. Men det enda jag kunde tänka på var bollen. Bollen jag studsade i min hand. En, två. En, två, tre gånger. Sen tog jag sats och sköt hårt. Läktarsorlet tystnade tvärt.

Den gula luddiga saken studsade i marken på andra sidan nätet och dånade villigt in i Davenports strängbeklädda redskap. -*SMACK*, dånade det. Några millisekunder senare var den tillbaka på min planhalva. Denna gång i andra änden. Det var bara att springa. Springa fort och målinriktat. Jag skulle in med mitt rackett under bollen innan den studsade andra gången.

-"FJOMP" och bollen susade över på andra sidan. Helt fel håll från var Davenport hade placerat sig, och det var ett faktum. 15-0 till mig.

Några snabba bollar till och jag var uppe på 30-0. Men då kom hon igen, fröken Davenport. Smaschade till en boll, och det var kört. 30-15 och det var jag att serva. Serv ace! 40-15 och första settet till mig!

Det var smått otroligt. Klarar jag nästa set är jag i mål. Då har jag vunnit turneringen och klarat av den högst rankade spelaren. Hon som är duktigast på alla nivåer. Nu måste jag hålla nerverna i trim.

Davenport att serva. Första bollen tog jag emot med en smäck. Susade förbi Davenport som knappt han blinka. 15-0. Andra bollen spelas ett bra tag. Jag hamnar i ett riktigt dåligt läge och tror att det är kört, men lyckas ändå få iväg den. Det är en hög boll. Långt upp över publiklinjen och rakt ner. Men alldeles för lång för att Davenport ska hinna ta den.

30-0 och nu börjar nerverna spela. Tänk om jag klarar det med bara en boll till! Vilken seger!Davenport vill förståss inte att jag klarar mig. Hon tar i allt vad hon äger och har, och jag träffar helt galet, men iväg far bollen. Ska den komma innanför linjen? Ska Davenport hinna? Jag törs inte titta. Jag blundar hårt. Men när jag hör publikens sus förstår jag. Jag klarade det! 40-0 minsann! Turneringen är avklarad och jag vann!

Jag lägger ifrån mig mobiltelefonen och fortsätter julfirandet som om inget hade hänt.

Julklappsöppnande...

Så, efter att ha dödat 1½ timme med att slumra på maten och sett ett lika trist Kalle som alla år, så var det dags att öppna julklappar.

Jag med mina hemmagjorda diton kände väl nästan lite ångest inför hur de skulle te sig inför den övriga skarans köpta. Men det visade sig att mina var mest genomtänkta och med mest omsorg, iallafall utefter min egen strängt subjektiva bedömning.

Förutom de klappar jag redan nämnt från Leena och Robert (som såklart står utanför ovanstående bedömning) fick jag:

En fin tröjja av syster
En ljusstake för värmeljus av bror
En osthyvel av gammal typ med bara en ståltråd av mor
Ett karottunderlägg i aluminium i form av ett pussel av mor
Två handdukar med guldgranar på av mor
En inom/utomhus termometer av mor
En grilltermometer/timer av mor
En vitlöksskalare av mor
En fruktskål av mor
En lökhållare av mor
Två förvaringsmojänger för smutstvätt av mor
En tårtspade av mor
Ett presentkort på Ikea för 300 av mormor

Det verkar som att min familj inte riktigt känner mig, eller lägger åtminstone inte ner nån tid på att köpa nåt genomtänkt bara till mig. Men nu ska vi inte tjura. Jag fick ju iallafall inte en fake öppenspis med fakevärme i.

Ta mig härifrån. Snälla!

Första omgången julmat...

Jag mår redan illa.. Skinka, prinskorv, potatis, köttbullar, jansons, gravad lax, rökt lax, sill, svartvinbärs gele.. Allt ihopblandat till en sörja och nersköljt med julmust.

Jag mår redan illa!

Nu väntar 1½ timmes tidsdödande innan kalle, och sen är det dags för julklappar och ris ála malta.

Vad ska jag nu hitta på i 1½ timme?!

Kramas nån?

Julaftons morgon...

Julafton är här!

Tänk om det kändes lika exhalterande som när man var liten. Sådär så man inte riktigt visste vart man skulle ta vägen, och sådär så man var alldeles nerlusad av julstämning ända in i hjärteroten.

Här är det total avsaknad av julstämning. Jag har just skalat 2 kilo potatis, och ska väl ta itu med nästa rätt på julbordet om en lite stund. Undrans vad som ska förberedas nu?

Efterssom jag alltid blir som ett litet barn när det kommer till presenter (mest att ge bort, tro det eller ej) och liknande har jag redan smygstartat på paketöppnandet. Leena och jag öppnade våra över MSN i natt. Jag fick en fin röd t-shirt med en gammeldags mikrofon tryckt på ena sidan. Jättestilig! Sen fick jag två biljetter till kent i Mars. Massa fin julklapp. Nackdelen är att damen verkligen inte tål dem, så jag får helt enkelt leta upp något annat sällskap.

Är du sugen på att se kent? Du kan väl kommentera med någon slags motivering till varför just du ska följa med, så har jag nån dragning sen. 22 mars i Malmö är det iallafall. Du får stå för resan, så fixar jag biljetterna. Mitt golv går att sova på!

Tjuvöppnade faktikt julklappen från Robert tidigt i morse också. En cool t-shirt med trycket "spank the monkey" och en apa som.. Ja.. Vad han nu gör.. Hoppas Robert blir glad över sin bok han ska få av mig. "Att läsa tankar" hette den, tyckte den verkade lite som han. Har fått för mig att han gillar att analysera människor på något sätt.

Ris a'la malta ligger tydligen på min lott. Så.. Tillbaka till köket!

Fel fel fel!

amatterofchance har citerat en del ur en bok han vill att vi ska läsa. Jag citerar en del av hans inlägg:

Han viskade:
- "Det är bra, lilla gubben. Gråt inte."
- "Jag gråter inte", sa jag.
- "Jag är en stor pojke."

Vad är det för idiotier?!

Gråt!

Gråt så tårarna sprutar, tills du inte behöver gråta längre. Hulka, vråla, dregla, snora och snörvla tills det som finns därinne kommit ut. Det är inte macho att hålla inne med gråt bara för att. Det blir inte bättre av att inte gråta, men det känns fasen så mycket bättre när man gråtit färdigt än om man inte gråter alls. Det måste ju finnas nåt skäl till att den mekanismen finns, så varför undertrycka naturliga reaktioner?

Hör jag någon säga så till sitt barn, eller än värre till mig, ska jag giva dem på moppo per omgående... Eller iallafall tänka nåt i stil med "Fasen vad dumt sagt, han får väl gråta om han vill."

Julfest hos syster yster

I helgen var jag ju på fest hos syster. Det togs några bilder, men jag har glömt min mojäng som jag hämtar bilderna med från kameran nere i Malmö, så bilderna får helt enkelt vänta.

Festen däremot var mycket trevlig. Ca 30 talet människor som alla har någon slags koppling till Linus eller min syster. En massa god mat som alla hade med sig, och detta endast för 90:- per person. Ja plus dryck förstås. Enda nackdelen var att alla, med eller utan barn, tackade för sig innan klockan var tolv. Mycket pinsamt måste jag säga, men Anette och hennes kille kom då, så vi sjöng sing-star för fulla muggar.

När jag nästan blivit hes för första gången i hela mitt liv (NÄSTAN!!), så var det dags att sova. Tröttheten hade gått i vågor under kvällen. Det tär på en att laga massa mat på dagen.

Sen bar det av till Eksjö på söndagen. En stad jag mer än gärna hade befinnit mig i nu. Men jag får väl önska mig det i julklapp istället.

Nu ser jag fram emot julfesten imorgon i Arvika hos mitt LIA företag. Ska bli intressant att se vad de har att erbjuda. Första nackdelen där kommer redan innan festen. Det är förjävla långt till Arvika!

LIA

Det finns något inom KY (kvalificerad yrkesutbildning)-världen som kallas för LIA (lärande i arbete). Det handlar om en praktik som man ska genomföra för att få in en fot i branschen man utbildar sig inom, och förhoppningsvis ska det också leda till ett arbete direkt efter utbildningen.

På vårt program ska vi ha två sådana. En på sex veckor under andra terminen, samt en på 20 veckor sista terminen (dvs hela den sista terminen). Så det är ju ganska viktigt att man hittar en plats som passar en. Det är väl näst intill livsavgörande.

Idag fick jag ännu lite bättre magkänska angående min LIA plats. Träffade ansvarige för den avdelningen (kan man säga avdelning när företaget har 10 anställda?) över en latte och han verkar enbart positiv. Själva grejen med att han skrivit in min praktiktid i kalendern är väl bara det ett tecken på att det är grönt? Vi ska dessutm skriva sekretessförbindelse, och han vill ha med mig på deras utbildningsrundor i mars.

Vad ska jag jobba med då?
Festivaler förstås!

Q - Qoutes

Med tanke på blogginlägget bara några rader nedanför blir ju denna blogg smått fånig, men för att fylla ut bokstaven Q får vi använda oss av det engelska ordet "quotes".

Jag har någon slags förkärlek till att sno andras texter. Det brukar gå till så att jag har någon slags känsla i magen, eller något jag vill få sagt som jag inte vill säga, eller något jag har sagt, men verkligen vill understryka allvaret i. Sen råkar jag lyssna på en låt, eller snarare en textrad i en låt, som bara dyker upp vid ett väl valt tillfälle. Raden låter som att den helt magiskt passar in på min tanke just då, och efter lite googlande inser jag kanske att resten av låten egentligen handlar om något helt annat, men snor man de där små raderna ur sitt sammanhang kan de lätt tolkas och formas som det jag har i hjärnan. Sen får de här raderna publiceras på väl valt ställe.. En del skickas via mail till personen det berör. Andra hamnar här direkt. Sen är det bara att hoppas att den jag har i åtanke ser det, tolkar det på samma sätt, och förhoppningsvis tar åt sig. :)

Det känns ibland riktigt löjligt att skicka ett citat till någon som kanske svarar med "oj vad fint, har du skrivit det själv?". Då är det bara att krypa till korset och säga "nej, någon annan han före!" Men tanken är god, det finns en tanke bakom och inte bara något lösryckt. Tänk om man bara kund förmå sig att formulera allt det där själv istället. Att kunna stå för det och säga "ja, jag skrev det just nu, och orden är till dig!".

Självklart måste jag ju lägga till ett citat till denna blogg.
Känslan i magen är saknad. Jag känner mig riktigt needy efter uppmärksamhet, fina ord, lugnande betryggande leenden, närhet och någon slags betryggande vaggning.

Texten som dyker upp när jag slår på min Mp3 spelare och fladdrar lite mellan låtarna är:

You are the strength, that keeps me walking.
You are the hope, that keeps me trusting.
You are the light to my soul.
You are my purpose... you're everything.

Cause you're all I want, You're all I need
You're everything, everything
You're all I want your all I need
- Lifehouse / Everything

Texten denna gång är riktigt smörsliskig. Kan säkert anses skrämmande och "för mycket". Men faktum är, att ibland tänker jag så. Det känns så. Jag tycker så förbaskat mycket om den människa jag har i åtanke att jag själv blir lite rädd.

Det är så det går till, när jag snor någons text...

Julresan påbörjad...

Nu har jag påbörjat min julresa. Första anhalten är Göteborg och julfest i min systers regi. Leena är med mig i helgen, och det ska bli massa mysigt. Sen fortsätter resan mot Kristineham för mer normalt firande med familjen. Till sist ska något slags nyårsfirande in i planerna. Det kan bli flera alternativ. Men efter det hoppas jag på en veckas vila för att samla krafter till nästa termin. Så fort jag kommer till en dator ska det också bli en bokstavsblogg på Q.

Talande texter

Det har varit mycket sådant i bloggen tidigare. Talande texter. Textsnuttar som jag associerar med något, och som förhoppningsvis den/det som jag associerar det till, förstår också de vad jag tänker på. Kanske är det inte alldeles klart för den stora massan vad det egentligen innebär, och då får det vara så.. Då är det bara en fin strof att vila ögonen på och vira in tankarna kring.

"Well if you just close your eyes
And just imagine everything's alright
But do not hide your tears
'Cause they were sent to wash away those years"

Visst är det fint? Just detta har Creed plitat ner och vrålat i mina öron ett par gånger hundra gånger. Jag har inte reflekterat över det tidigare, men nu denna gång får det betydelse.

Osså en fråga till er som läser och vill kommentera.. Får man hoppa över Q i bokstavsbloggen?

Fan vad jag HATAR SJ!

Ja, jag vet.. Hatar är ett starkt ord, men nu är det inte mycket annat som täcker in min irritation..

Jag är med i SJ;s fantastiska PRIO system. Där SJ vill prioritera sina extra köpstarka kunder genom att ge dem poäng vid inköp. Dessa poäng kan man sedan använda sig utav för att köpa resor, eller måltider i bistron.

Trodde jag ja!

Efterssom jag reser en del numera så har jag hunnit samla på mig lite poäng. Nu, såhär i jultider börjar det ju bli ont om billiga biljetter, och då är det ju typiskt bra att kunna använda sitt insparade kapital av poäng för att köpa resor till fullpris, utan att det defacto gräver hål i plånboken.

Det börjar elegant med att det vid bokningsförsöket (en minut över 24 timmars gränsen) inte finns några lediga sista minuten-biljetter. Inget ovanligt i sig, när resan ska genomföras från Nässjö till Malmö (sto - mlm tågen brukar alltför ofta vara fullbokade). Det kunde man nästan räkna ut. Det finns lediga "vanliga" biljetter. Både 2klass och 1klass. De är ju som alla vet dock väldigt dyra. I detta fallet mer än dubbla priset av en sista minuten-biljett. Då kommer ju de där poängen väl till pass.. Eller?

Det går inte att köpa resan för poäng.
Hemsidan tillåter det inte.
Efter ett samtal med bokningstjänsten där hon gjort samma sak som jag, men via telefon, och fått samma resultat ökar min irritation oerhört. Hon ber mig ringa kundtjänsten istället. Denna kundtjänst försöker verkligen hjälpa mig. Hon har ingen aning om hur systemet fungera, men är helt med på mina noter om varför man ska kunna betala med sina poäng. Det är ju faktiskt hela syftet med systemet! När hon till slut inser att det inte går ber hon om ursäkt för företagets vägnar och ber mig diktera en reklamation.

Reklamationen skriver jag dock förhand istället, och skickar in den omgående. Återkommer när jag får något svar på den.

Läser man avtalet
så står det i paragraf 5.4 att:

"Ett begränsat antal tågresor finns tillgängliga för uttag av poängresor. Tillgängligheten är beroende av ledig kapacitet vid bokningstillfället. Det kan finnas lediga platser till normalpris även om antalet tågplatser som avsatts till uttag av poängresor är fullbokade. Det kan också finnas tillfällen då inga tågresor finns tillgängliga för poängresor."

Detta går dock inte att läsa något om på medlemssitens sidor.

Där står bara detta:
"Resa, fika eller surfa. Det är det som är poängen.
Som SJ Prio-medlem kan du använda dina poäng till att resa ännu mer. Exempelvis tar du dig från Stockholm till Sundsvall för 6 500 poäng. "

Samt:
"Hur lång tid i förväg måste jag boka min poängresa?
Den kan bokas fram till avgång i mån av plats. Medlemmar på Grå och Svart medlemsnivå har tillgång till ett utökat utbud av poängresor. Vi rekommenderar att du bokar dina poängresor i god tid före avresa. "

Jag har grått kort, efterssom jag kommit över en gräns i deras poängsystem. Vad har jag då för utökat utbud? Uppenbarligen inget efterssom ingen kan låta mig betala för resan med poäng!

Jag hoppas verkligen att min reklamation kan resultera i något som på ett eller annat sätt ger en ekonomisk kompensation för att jag inte får använda mina poäng. Affektionen går inte att värdera i sammanhanget, och den går antagligen inte heller att kompensera.

Choutney

Pratade med Frida idag på MSN. Ni vet hon jag jobbade med förut, som jag hade underbart kul med några gånger ute i det stockholmska dance träsket.

Hon verkar inte riktigt trivas och det gör mig ont. För hon behöver nog ha lite flyt och bara få saker och fungera ett tag. Hade jag haft möjlighet hade jag åkt dit och sett hur hon hade det, men får väl hitta på något annat istället som kan pigga upp.

Hon är saknad dock. En riktigt bra vän som man kan ha otroligt kul med, såna saknar man alltid.

Tenta

Idag hade jag salstenta, första gången sedan gymnasiet. Om man nu inte räknar teoriprovet förstås.

Det var Riskfinansiering som skulle tentas av, och jag tror det gick ganska bra. Det var en relativt enkel tenta så tillvida att det bara var 10 frågor, och alla frågor kunde besvaras med ett fåtal meningar.

Trots detta vet jag med mig att jag hade några fel på några av frågorna, men tror ändå som sagt att jag klarade det överlag.

Nu tänker jag minsann ta det lite lugnt ikväll, det är jag värd.

Helgblogg

Pga tekniska omständigheter i detta gripenhus får ni hålla tillgodo med en helgblogg idag istället för som brukligt, dagen efter helgen.

Denna helgen var en sån där helg som man INTE vill ska ta slut. Ni vet det finns helger som man inte vill ska ta slut, osså finns det de helger man INTE vill ska ta slut. Just denna helgen bjöd på en mängd ingredienser som tillsammans kokade ihop en soppa som man vill leva länge på.

I fredags kväll kom min sötnos på besök, vi tog en rask promenad genom stan och smakade på lite julstämning. Det blev även lite bilder av det hela, som du får kika på nedan. Sedan bar det av hemmåt. Via City Gross förstås, för man bör ju ha lite mat i magen. Lammkotletter och provencalsk klyftpotatis förgyllde kvällens mysande.

Jul i Malmö

Regnig lördag spenderades med lite pyssel och film. Vi käkade kyckling innan det bar sig av mot Helsingborg och det egentliga syftet med lördagen, Winnerbäcks konsert. Jag måste säga att jag är smått besviken över det hela. Även om Winnerbäck är Winnerbäck hade lokalen mycket att önska. En gymnastiklokal är inte direkt gjord för att spela musik i, och tyvärr märktes det lite för väl. Ljudet ekade mellan väggar och tak, och ljuset var mer än undermåligt för en konsert av den digniteten. Själva framträdandet däremot var mycket väl värt resan. Även sällskapet var underbart. Stå och kramas till Winnerbäcks många tänkvärda ord och mysiga strofer gav mer än ett extraslag i hjärtat.

Winnerbäck Helsingborg 2007

Söndagen vigdes nästan helt och hållet till shopping. Även om det inte är jag själv som köper allt så är det något av min favoritsyssla. Hjälpa någon shoppa, eller bara stämningen av nyförvärv och att se alla människor på stan, är fantastiskt mysigt. Jag tror den spenderade även tyckte det var lite kul, och jag hoppas det sker oftare.

Efter några timmar på stan är det inte så att man orkar ställa sig och laga mat, så istället blev det pizza.

Det har även julpyntats hos mig i helgen. En julstjärna har jag fått i mitt fönster, och "pumlor" hängda i Ikeas trearmade taklampa. Det är nästan så man känner julens pepparkaksdoftande närvaro.

Snart ännu en helg. Förhoppningsvis minst lika underbar.