Sometimes we tip-toe. Sometimes we run. Sometimes we wonder why, looking at the sun.

En tung dag på många vis

Idag har varit en tung dag. Jag har inte gjort något. Inte mer än vaknat, lagt mig på soffan och sett på TV. Den är tung av många skäl. Första dagen på minst fyra veckor som inget ska göras, ingenstans man ska resa eller något att planera. Speciellt ingen annan att interagera med. Sen ångest. Grym ångest. Över alla viktiga beslut som tagits och som nog säkert är rätt i längden. Men hur vet man det? Lyssnar på klippet jag fick skickat till mig igår och ögonen tåras. Är det så det ska vara? Vad ska jag göra nu då? 
Ett sms till min bäste vän som jag aldrig träffar, sen en bussresa, och ensamheten är inte längre lika påtaglig.
Imorgon är det dags igen. Ingen ro och vila. Jag längtar på ett sätt. Sysselsätta huvudet med annat.

En tung dag på många vis

Idag har varit en tung dag. Jag har inte gjort något. Inte mer än vaknat, lagt mig på soffan och sett på TV. Den är tung av många skäl. Första dagen på minst fyra veckor som inget ska göras, ingenstans man ska resa eller något att planera. Speciellt ingen annan att interagera med. Sen ångest. Grym ångest. Över alla viktiga beslut som tagits och som nog säkert är rätt i längden. Men hur vet man det? Lyssnar på klippet jag fick skickat till mig igår och ögonen tåras. Är det så det ska vara? Vad ska jag göra nu då? 
Ett sms till min bäste vän som jag aldrig träffar, sen en bussresa, och ensamheten är inte längre lika påtaglig.
Imorgon är det dags igen. Ingen ro och vila. Jag längtar på ett sätt. Sysselsätta huvudet med annat.

DM