Nu är helgen nästan precis över. När detta är färdignedkluddat så har nog klockan blivit en bra bit över 24.
Helgen har, som jag skrev i förra inlägget, gått åt till att flytta. Den har inte heller riktigt flutit på som den skulle, så jag tänkte därmed låta er följa med på resan mot Malmö.
Den började, lite motsägelsefullt, i just Malmö i fredags. Jag hade packat en massa grejer från Evas lägenhet, och kört upp nästan allt till nya lägenheten. Det sista jag gjorde var att tvätta och lämnade den sista packningen i Evas lägenhet. Sen bar det av med tåg till Göteborg. Ända tills jag kom dit trodde jag faktiskt att jag skulle få sällskap, men det blev inte så tyvärr. Väl framme käkade vi räkor och drack öl. Min syster och hennes kille vet precis hur man gör för att ha sådär lite vardagsmysigt. Färska räkor är nog det bästa jag vet. Eller nåt av det bästa jag vet. Allt väl hittils.
Under natten blåser det full storm. Vi vaknar alla av världens dunder, och ingen förstår riktigt vad som händer, föränn deras nya granne ringer på och frågar om det är meningen att det ska flyga stenar från taket. Det ska det ju förtås inte, och första äventyret börjar. På garaget ligger en pressening som är fastsatt med snören, stenar och annat tungt. Men blåsten tyckte det var en lätt match att kasta ner dessa från taket. Så vi fick klättra som apor och lägga upp så mycket stenplattor vi kunde hitta för att hålla pressenningen på plats. Nu kan man ju fråga sig varför den ligger där, men tydligen är pappen dålig, så det läcker in.
Sen ska vi ner för att hämta kärran vi har hyrt. När vi kommer dit strular de en massa med att jag står som hyresmann, men Linus ska köra. Så till slut blir Linus tvungen att komma in och visa sitt körkort. Ca 40 minuter senare blir det dags att försöka hitta kärran. Men den finns inte! Någon har helt enkelt tagit fel kärra, och det enda som finns kvar är en liten pluttkärra som inte hälften hade fått plats i. Personalen är förståss generade och vill bjuda på kaffe och annat. De ringer de som tagit fel, som säger att de är påväg och max 10 minuter bort. När dessa 10 har gått bestämmer sig syster och jag för att gå till Ikea, som ju var vår nästa annhalt. Linus får stanna kvar och vänta på kärran. Det visar sig att den tar ytterligare 40 minuter innan den kommer.
Väl inne på Ikea springer vi igenom det mesta. Vi vet ju vad jag ska ha.. Eller?
Jag kommer snabbt fram till att ett barbord aldrig skulle gå in på den väggen jag tänkt och nu får vi vara kreativa. Syster tittade på bilderna från visningslägenheterna, och klurar ut vad det är för bord som de egentligen har i köket! Värsta bra blir det och det visar sig att det hade inte gått utan det. Så, Malms sängbord får nu agera köksbord hos mig! Sedan flyter det mesta på, jag får en pepp över SMS av min vän som jag trodde hade lämnat mig vid det här laget. Men jag blir jätteglad över att hon hör av sig. Lite energi behövs denna dag. Väl nere i plocklagret visar det sig att bäddmadrassen är slut. Så också pallarna "benjamin" som jag tänkt ha i "köket". Vår tur fortsätter alltså. De andra viktiga sakerna finns dock, som säng och EXPEDIT hylla. Dessutom hittar jag en LACK bokhylla på fyndlagret. Värsta bra, halva priset!
Nu bär det av hem till syster igen för att packa in allt det som står i garaget. Uppåt 12 flyttkartonger, en cykel, en TV bänk, massa kläder och lite annat slinker in i kärran.
Mot Malmö håller Linus närmare 120 på vägen med kärra. Han är smått galen när det kommer till att köra bil, men sån är han alltid.
Vi börjar närma oss staden, men det var tur att vi kollat ut vägbeskrivningen innan. Med den går det ganska enkelt. Jag var helt säker på var vi var, tills vi åker förbi Ikea. Förvirringen är total, och plötsligt ser jag mitt hus. Det visar sig att Ikea legat max 1 km gångväg från min lägenhet. Men alla bussar går in till stan, så man får byta där! Så, gå 1 km, eller åk buss 50 minuter?
När vi är framme fortsätter det att blåsa full storm. Det står en bil i vägen när vi ska upp med kärran, men vi lyckas smita på sidan om den. Vi bär in alla kartonger och möbler och annat på mindre än en timme. Sen är det dags för mat. "Super falafel och pizza" får sig ett besök, och några väl flottiga pizzor fyller våra magar. Vi skruvar ihop alla möbler och ska böra med den sista. EXPEDIT packas upp, och vi inser att den saknar hela skruvsatsen. Det ironiska är att vi bara 10 minuter tidigare kommenterat att ingen av oss tre någonsin varit med om att det saknas något. Då har vi ändå varit med och skruvat ihop en väldig massa Ikea möbler.
Hyllan får vänta, och istället börjar det bli dags för sängen. Vi börjar blåsa upp luftmadrassen som Linus och Maria ska sova på. När den är fylld hör vi ett pys. Ett stort hål i madrassen som vi inte lyckas laga! Det slutar med att syster och Linus sover i sängen, och jag på golvet på ett gäng täcken.
Lyckan vänderMitt i natten får jag ett samtal. Det är den fina som ringer hemmifrån. Hon har varit på fest och behöver höra min röst lite. Just där och då kände jag hur det vände. Hela jag blev glad och allt krångel som varit under dagen blir som bortspolat.
Jag sover gott på mina täcken och det blir tidig morgon. Vi äter lite frukost som syster haft med sig, och de ger sig snart av mot Göteborg igen. Jag tar en dusch och beger mig sedan, ännu en gång denna helgen. Till Ikea för att styra upp gårdagens missar. Denna gången går det bättre. De har benjamin pallar. De har bäddmadrass. De har en jävla massa saker som jag inte tänkte köpa, och de har efter mycket om och men en skruvsats till EXPEDIT. De tänkte egentligen låta mig vänta på en beställning som skulle ta 2 veckor. Jag vägrade, och killen i kassan var världens snällaste och hämtade ur en kartong från lagret.
Nu kom bara persen att bära allt hem. Trots att det var ca 1 km så kan alla dessa saker bli väldigt tunga.
Sen får City Gross ett besök. Det är tänkt att de ska komplettera det sista jag saknar. Elkabel, cykelprylar och lackbets. Det blir istället, elkabel, chips och dipp, mat, godis och lackbets. Cykelprylar hade de dåligt med.
Nu ska det lackas. Benjaminpallarna ska passa bättre in i sammanhanget, och vad kan göra susen om inte lite "svartbrun" lackbets. Pallarna är nu nästan helt svarta, och passar bättre in i min svart/vit/olivgröna/ekfärgade vardag. Det enda som borde få sig en omgång nu är TV Bänken som är bokfärgad. Sticker ut lite väl, och kanske ska den också få bli svart. Men det får bli när jag orkar. Alltså inte nu på ett tag.
När jag röjt lite, och satt ihop EXPEDIT och målat pallar och käkat gårdagens överblivna pizza är det dags att åka till Evas lägenhet. Jag städar ur den så grundligt jag orkar. Det blir damsugning och avtorkning. Spraya kakel i badrummet och skölja av. Diska disk och kast skräp. Sen är det klart. Jag plockar ut alla mina saker (två ryggsäckar, en kudde, en systemetkasse och en större ica kasse). Svårt att bära allt, men det bär av till bussen. Jag har uppenbarligen just missat en, och står där med mina 15 kr i handen och väntar 30 minuter på nästa. När den väl kommer blir jag så ivrig att jag tappar ner tian i en av påsarna. Kan ju inte med att gå på utan att kunna betala (den kanske ramlade utanför påsen?), så jag står och rotar i min systemetpåse. Tar upp öl efter öl som en annan alkis, och bussen börjar åka vidare. Nu hinner jag bli ordentligt sur. Jag som HATAR att vänta. Jag tar mig bortåt en bankomat och tar ut 400 kr. Jag ska minsann fylla på mitt månadskort istället. 30 minuter senare kommer nästa buss. Denna gång går allt bra.
Jag kommer hem med mina prylar och bestämmer att det får vara nog. Med ömmande och värkande kropp lägger jag mig ner, äter chips och ser en dålig svensk film. Men det får jag!
För dig som orkat läsa ända hit om min helgs bravader. Du måste vara en sann vän!
Jag lovar att premiera dig imorgon med lite bilder från min nya fina lägenhet. Men skriv då gärna en kommentar här också, så jag får känna mig lite bra efter allt detta.
Nu ska jag iallafall få lite välförkänt sömn.
Puss
