I - Ideal

Shit vad det är svårt med bokstavsbloggar. De som kommer och går i vågor, och kräver en hel massa energi att komma fram till bokstavsord. Men med hjälp från en speciell människa får jag fram ordet ideal. Jag tänker att det låter bra. Kör i vind!

Ordet ideal kommer från idealismen och syftar till det perfekta. Man kan säga till en bra person att "du är verkligen idealisk" eller så kan man säga att "det vore idealt att ha en banan nu" om man är lite hungrig och börjar få lågt blodsocker. Men vad är egentligen ideal.

Det finns så många olika typer runtomkring. Ta till exempel skönhetsideal.

De allra flesta gånger man använder det ordet så tänker jag på något starkt negativt. En oerhört benig flicka som, endast iklädd underkläder, spatserar över någon förhöjd avsats för att exponera det hon har (eller inte har) på sig. Men sen funderar jag lite. Måste ordet verkligen vara efterföljt av dessa tankar? Kan inte ett skönhetsideal vara något verkligt vackert? Något man faktiskt VILL eftersträva? Jag funderar lite över varför det är som det är, och skyller det mesta på media. Men sen tänker jag en gång till. Får man göra så? Får man bara skaka på huvudet och skylla på media? Eller borde man skylla sig själv som accepterar den tanken om den hemska flickan på catwalken?

Som tur är finns det ju även andra innebörder av ordet ideal.

Det kan finnas en idealisk person. En person man ser upp till som man tycker har alla de kvalitéer man själv skulle vilja ha. En slags idol med hjältestatus. Jag har ingen sådan person. Ingen jag kan peka på vem det är iallafall. Däremot har jag en annan typ av idealisk person. En sån som man vill leva med. Du vet en sån där som man drömmer om och som man hoppas hitta någon gång. En sån kan jag peka ut.

Den gamle greken Platon's tankar om att idealismens och tankarnas värld var den "verkliga världen" är väl kanske inte annat än en gubbe som pratar i nattmössan. Visst vore det väl fint om vi levde i en idealisk värld. En slags utpia. Men skulle vi inte tröttna då?

Det tror jag...