Nedstämd

Jag mår väldigt bra!
Jag känner att valet att ta mig till Malmö och plugga var helt rätt. Jag känner att saker som jag tidigare känt som stora problem (bostad, flytt av saker etc) börjar lösa sig och flyta på ganska bra utan att jag behöver göra något speciellt åt det. Jag fullständigt bombarderas av underbara sms och mysiga telefonsamtal från någon speciell, och också från mina vänner som vill veta hur jag mår. Jag har ett pirr i magen och en längtan.

Men ändå känner jag mig nedstämd.

Det kom plötsligt när jag var påväg hem. Med insikten att jag nu har fyra dagar ledigt, och det enda jag har inplanerat är att jag ska sitta på min säng och läsa min kursliteratur. Vi har inte kommit riktigt så långt än att vi träffas utanför skolan. Vi har inte ens växlat nummer, för vi har samlat ihop dem på en lista som administratören på skolan skulle skriva in och lämna ut. Så dem kan jag inte ringa och kolla med. Någon annan här i stan känner jag inte heller än.

Jag vet att de här fyra dagarna kommer gå ganska fort.. Jag kommer läsa min literatur, jag kommer knalla på stan eller i Mobilia (köpcenter), jag kommer sitta på nåt café och stirra rakt ut. Jag kommer spendera alldeles för mycket pengar, för det är det jag gör när jag har tråkigt. Köper saker jag egentligen inte behöver, för att jag ska ha något att göra när jag leker med det. Jag kommer troligen till och med ha dåligt samvete för att jag inte pluggade så mycket som jag kanske borde. Och sen kommer det vara tisdag igen.

Men just nu känns det lite för långt och tråkigt dit.

Men jag ska rycka upp mig.