På många infarter i landet kan man läsa "Tomgångskörning max en minut"
Jag tänker det är bra. Jag tänker att det borde finnas sådana regler på många saker.
Ibland känns det som man är på någon slags tomgång. Man går och väntar på något som inte riktigt kickar igång. Man har foten på pedalen, men får inte mer än knappt dragläge. Världen formligen susar förbi, och de vilda färgade strecken det medför (som av för lång slutartid), vandrar runtomkring och skapar ett snurrigt brus av virrvarv. Man tänker att man får skynda sig på, så inte världen rusar helt förbi en och man missar någon viktig del som man skulle sakna så man dör.
Man tänker att man kanske ska se över förgasaren litegrann. Få den reparerad.
Det är dock inte det enda jag grubblat på det senaste
Jag har tänkt på att jag inte är det minsta troende. Jag har funderat en del på varför, och jag vet inte riktigt om jag kommer fram till något uttömmande. Det jag vet är att jag inte tror. Inte det minsta.
Ibland önskar jag dock att jag hade något jag trodde så starkt på. Något som gav mig tryggheten i att saker och ting KOMMER att lösa sig. Inte bara genom hårt arbete och djupa sår, utan genom att någon faktiskt vill mig väl för en gångs skull. Jag skulle kunna låtsas. Jag kan en hel del om kyrkan, om historien och sådant. Men jag skulle nog aldrig lära mig att tro.
Hoppas ändå man kan räknas.
Ändå att man kan få ett bra liv och ändå att man kan få dö i frid.
Ska också berätta något glädjande!
Pojken har blivit med boende i Malmö. Jag ska dela en tvåa med en dam på 50 bast som glömde ringa mig för hon mekade med hojjen. Det tycker jag låter som en cool dam. Hon har en stuga på landet som hon bor i för det mesta, och det verkar som jag kommer vara i lägenheten rätt mycket själv. Det känns ändå bra.Jag hoppas ju förståss på att hitta något mer permanent så fort det går, men detta är mycket bra.
Nu ska jag bara hitta någonstans att göra av mina kartonger och dylikt tills jag har något mer riktigt. Dessutom måste jag hitta en tid som fungerar för involverade att faktiskt frakta all skit dit den ska. Vet inte riktigt hur jag ska få ihop mina närmaste dagar. Men det löser sig väl.
Jag är dessutom någons stjärnpojke. Det tycker jag låter oerhört bra!
bullets in the head
7 år sedan
en mogen dam att dela bostad med:-)
SvaraRaderaJapp.. Sugen på att flytta in?
SvaraRaderaÄntligen bloggas det!
SvaraRaderaNär det gäller det här med tro och inte tro, så har jag en hel del tankar där. Jag har min tro, den hjälper mej och ger mej ett grundläge, men jag kan ofta önska att jag hade en starkare tro, där jag verkligen kunde lita på att saker och ting ordnar sej. Jag tror inte det är många som verkligen kan lita till fullo på sin tro, utan mer använda den som en stöttepelare. Det enda jag kan känna är att det måste vara en tomhet att inte tro på något. För mej spelar det ingen roll vad människor runt mej tror på, så länge det inte är till skada för dem själva eller någon annan, så får det tro på hippogriffernas återkomst om de vill, bara de har något de kan luta sej mot. Kanske är din tro på ett annat plan, eller något som man i vanligt tal inte skulle kalla just "tro" utan kanske bara livsfilosofi. Kanske har du inget alls just nu, utan svävar fritt. Jag tror du ska vara bara Pär, fundera på vad som är viktigt i livet för dej med värderingar och handlingar, och försöka leva efter det - det är tillräckligt med tro i mina tankar.
SvaraRaderaJiisses va krångligt de bidde, får förklara lite bättre nån annan dag :)
Och stjärnpojke; det är oerhört bra :)