Det är bara att bita ihop...

Det är bara att bita ihop.
Det är iallafall så man säger. Men hur fungerar det där egentligen. När man pratar fysisk ansträngning så är det ju så att medvetandet inte fattar hur mycket kroppen orkar med, och stänger av förtidigt. Om man då bara biter ihop och tar i lite till, då orkar man mer än man tror.

Fungerar det på samma sätt med det psykiska?
Bara att tänka "tygla dig nu, bit ihop lite till, så kommer det ordna sig" så orkar man göra lite mer tenta, jobb eller vad det nu kan vara. Eller "bit ihop lite till" när man är glassugen, så äter man minsann ingen glass?

Är det bara svaga sinnen som inte klarar av att kontrollera detta själv?

När är det ok att inte orka, och vem ser till att man inte ramlar i backen alldeles?