Att vara stammis

Jag har funderat lite på det.. Jag trivs nog väldigt bra att vara stammis någonstans. Först då kan jag börja känna mig hemma där jag befinner mig. När personalen på cafét hälsar hjärtligt och frågar om det ska vara samma sak idag, och automtiskt ger ett par kronor billigare frukostlatte.

Eller när man, medan man väntar på sin latte står och diskuterar en bra bok, pratar om helgen som var eller bara uppdaterar sig på reglerna kring matlagning i en restaurang.

Eller när barägaren frågar om man är nåt haj på det där med karaokemaskiner, och man får gå in och instruera honom.

Det är då man kan känna att man hör hemma.

Jag behöver fler stammisställen.