onsdag 20 februari 2008

T - Trasig

(smygbloggar lite nu när min tok har lagt sig, så att hon kanske blir glad när hon har något att läsa imorgon)

Bokstavsbloggs dags!

Ni som är inbitna stockholmare har mer än en gång sett den orange klisterlappen med texten "FELANMÄLD!" som sitter lite här och var i SLs system. Jag såg en gång en liten söt punkartjej med skinnjacka och en sådan orange lapp på ryggen. Det såg så himla bra ut. Så klyshigt men ändå så rätt. Att hon var trasig kunde man nästan se, för jag tror inte hon bara klädde sig så för att hon gillade musiken.

Som många av er också känner till har jag en förkärlek till att ta hand om folk. Vet jag någon som inte är på topp försöker jag göra mitt bästa för att ändra på det. Detta är en egenskap som jag är stolt över, och önskar att folk både ser och vill utnyttja det. Sen kanske jag inte kan göra så mycket mer än att bara lyssna, men det räcker nog så gott i de flesta fall.

På senare tid har jag dock insett att jag själv har en trasig själ. Jag har insett att jag inte alltid är på topp, och jag ibland har svårt att ta mig ur dalarna. Jag undrar ofta om min reaktion på saker verkligen är "rätt" och har flera gånger funderat på att gå till någon för att få prata. Någon helt objektiv, som bara försöker se till mitt bästa, och lära mig saker om mig själv.

Jag vet egentligen inte vad som fört mig hit, även om jag kanske varit med om en del under årens lopp. Men jag ser mig verkligen inte som någon som haft det svårare än någon annan, och det är inte heller så jag känner mig.

Jag vet att när jag reagerar på vissa sätt på vissa saker så kan jag såra, förstöra, trycka ner eller bara vara "fånig". Men jag kan oftast inte rå för det. Det är bara i stunder som denna, då jag faktiskt känner mig ganska hel, som jag inser hur jag kan te mig när jag inte är så hel. Det händer att jag får ångestattacker som triggar olika försvarsmekanismer och gör att jag säger och gör saker som jag senare kan inse bara lade krokben för mig och kanske resulterar i att jag inte når fram till målet.

Det låter ju nu som att jag kan vara en hemsk människa, men jag är aldrig elak eller dum på det sättet. Den jag förstör för isåfall är väl mig själv.

Hmm.. Jag kan nog dividera fram och tillbaka i denna monolog i flera timmar till. Men nu vet ni lite mer om vad som försigår på insidan av en Pär, även om detta inte är någon regel förstås.

1 kommentar:

  1. Att va söta men lika som bär vad e vi och ha, lite annorlunda är inge fel och va.. om man e av en annan sort... varför ska man kastas bort.. Lite trasiga och knasiiga skrålar för full hals*

    SvaraRadera