Sveriges tre största städer på mindre än 24 timmar

Så var jag "hemma" igen.. Hoppas att jag snart ser Malmö som hemma på riktigt.

Har spenderat lördag-söndag åt att flytta mina grejjer från lägenheten i Stockholm till systers garage i Göteborg. Så när jag kom hem 04:30 i fredags efter festivalen fick jag sova några timmar. Sen upp tiiidigt och kasta mig på tåget 8:14. Så tidigt att jag nästan försov mig, och så till den milda grad att jag fick åka i festivalkläderna (uuush, snart dusch)..

13:30 ca var jag således i Stockholm.
Lägenheten såg ut som ett bombnedslag, så samtidigt som allt skulle packas i kartonger och bäras ut i kärran, så skulle det städas. Som tur var mötte mor och lillebror upp i storstaden och vi hämtade kärran och började trixa. Bror och jag packade och bar ut i kärran (och kastade förståss, massor), medans mor succesivt städade alla utrymmen.

Efter 15 ringde Terese. En tjej som skulle titta på lägenheten. Om allt gick som det skulle kunde jag lämna nycklarna där och då, och sen var ännu ett problem ur världen. Det var mycket tveksamt där ett tag. Många kommentarer åt hållet "njaa, jobbigt med nedre botten" osv. Men de gick iväg och käkade lite mat på Råcksta krog, och kom en timme senare och sa att hon ville ha den iallafall.

23:00 ca bär det iväg mot Göteborg.
Via McDonalds i Västberga förstås. Med en halvfull kärra på snirkliga vägar tar vi oss nedåt götet. Jag sov ganska mycket av resan, mest för att jag inte hade så mycket annat att företa mig, men också för att jag var väldans trött. Har nog aldrig haft så ont i nacken som när jag vaknade till efter ett sov-stint med huvudet på tvn i baksätet bredvid mig. Lillebror som just i förra veckan fick sitt körkort turas om med mor att köra. Måste säga att jag allt var rätt nervös där ett tag när han tog över spakarna.

06:00 ca är vi nere i Kållered utanför Göteborg.
Det tog längre tid än någon räknat med, men äntligen är vi framme. Vi ställer ekipaget utanför på gatan och ragglar in och kastar oss på sängarna. Vid 8 tiden ringer min klocka. King of Snooze som jag är låter jag den ringa i nästan en timme innan jag orkar sätta mig upp och kolla när det går några tåg neråt Malmö. Sen blir det fart. Bror vaknar och vi börjar rensa förrådet och flytta in kartongerna. 13:35 går tåget, och innan dess ska det hinnas flytta in grejjer och lämna kärra i Surte. Men det går vägen. Vi hinner till och med att äta lite fika på centralen innan tåget går.

Sedan 16:50 ca är jag i Malmö igen.
Detta som jag numera ska kalla min hemstad. Saknar dock både hem och vänner för att det ska få kallas det.. Men det kommer väl?!

Ett problem i taget!

Slutfestivalat

Nu har jag kommit hem efter några stillsamma öl efter årets sista (?) festival. Lofoten känns lite långt att besöka för ännu mer festival nämligen.

På min högra arm står skrivet med svart spritpenna "THE ARK <3 LEENA! <3<3" Som den söta tjejjen skrev. Hon som stod och väntade på The Ark från kl 03.30 i morse.

Det dunkar lite i fötterna som just fått inta välbehövligt högläge och festivalen har inte helt runnit ur kroppen. Jag beräknar att det tar ytterligare några timmar, kanske dagar, innan jag inser att jag är i Malmö för ett högre syfte. Att jag är här för att bo. Om jag ens någonsin kommer förstå det.

Jag har blivit anmodad att skriva blogg. Jag antar att det egentligen rör sig om en bokstavsblogg som önskas. Men efterssom mitt tåg går 08.14, så är det minsann detta som får räcka tills jag kommer åt en dator nästa gång.

Idag har jag minsann sett både kaniner, hycklingar, bääs, sköldpaddor och kängurur!

Mitt hjärta är fyllt av saknad, och jag har knappt kommit innanför dörren!

H - Hem

Bokstavsblogg igen. Denna gången har jag fått ett förslag. Förslaget var HEM och det får det bli.

Tänkte att jag ska försöka definiera vad HEM är för mig.

Som för så många andra är ordet Hem något som ofta har flera olika betydelser. Under en och samma konversation kan jag säga att jag kom hemifrån sent. Jag kan säga att mina vänner hemma är påväg till Egypten. Jag kan också säga att hem längtar jag minsann inte.

För varje hem kan jag mena olika saker.

I det första hemmet kan jag syfta på där jag bor här i Stockholm. Den där kuben med fönster långt ut i förorternas förorter. Där jag placerat min säng i ena hörnet, och pressat in resterande bohag på ställen där de kanske inte passar in, men de får plats. Dit sällan någon letar sig för ett besök, och som mest fungerar som förströelse mellan tiden på jobbet.

Det andra hemmet är där jag har växt upp. Livet i Karlskoga där jag har mina finaste vänner, och dit jag ibland verkligen kan längta, för att få insupa närheten av goda själar. Men dit jag nog aldrig vill flytta igen. Åtminstone inte permanent.

Det tredje hemmet är där jag föddes, där jag spenderade mina tidiga år, och där jag hade mina första tonårsförälskelser. Tiden i Degerfors. Dit jag sällan eller aldrig längtar. Men ändå det som är en stor del av mitt liv.

Gemensamt för alla dessa olika hemmen är ändå att de representerar någon slags trygghet. De har en historia jag bär med mig och de ger mig ömsom mardrömmar, ömsom rosa fluffdrömmar.

Frågan är vad det är för hem jag letar efter. Vad är det ultimata hemmet och vad kommer bli mitt hem det närmaste?

Som jag skrev i föregående inlägg har mitt boende för de närmaste veckorna löst sig. Det kommer bli att dela på en tvåa med en okänd människa, i hopp om att överleva det. En ny och spännande upplevelse, som jag dock tror kommer ge mig än mindre av "ett riktigt hem"-känsla än min säng i kuben i Stockholm gör idag. Jag hoppas dock på att hitta mitt eget snart. En egen lägenhet där jag har bara mina saker igen. Där jag får bo utan att vara där i hemlighet.

Men det är inte det hemmet jag letar efter. Hemmet som står högst på min lista är det som man delar med någon man verkligen kan tänka sig att leva länge med. Någon man kan planera mattprover, ny soffa och dela tvättid och disk med. Någon som då och då väcker en med frukost på sängen, sjunger en sång när man fyller år och irriterar sig på tånaglarna som fastnat i silen i duschen.

Det är ett hem för mig.